Uppdatering av firmware, Fuji X100

Specialinlägg tillägnat Lasse!

Observera följande: kamerans inställningar nollställs, dvs du kommer att få ställa in språk, datum och allt annat du ändrat på.
Kameran nollställer även räkneverket för bilderna så att nästa bild du tar kommer att ha filnamnet DSCF0001.JPG eller DSCF0001.RAF. För att undvika det läs stycker längst ner.

  1. Se till att batteriet i kameran är laddat
  2. Ladda ner senaste firmwaren från Fuji
  3. Formattera ett minneskort i kameran
  4. Stoppa in minneskortet i datorn
  5. Kopiera firmwarefilen, FPUPDATE.DAT, till minneskortet
  6. Håll in knappen DISP/BACK samtidigt som du slår på kameran
  7. Det skall stå FIRMWARE UPPDATERING (eller motsvarande på annat språk). Tryck OK för att välja JA
  8. Det ska stå VERSION : 2.00 => 2.01 (jag uppdaterar från version 2.00 till 2.01, har du ex version 1.31 och uppdaterar till 2.00 står det förstås 1.31 -> 2.00)
  9. Välj OK och tryck på OK
  10. Tryck ytterligare en gång på OK…
  11. Ny ruta med ARBETAR… (beroende på vilket språk man ställt in kan det förstås stå tex PROCESSING… i stället)
  12. Det tar ett tag, någon minut, sen skall det stå UPPDATERING KLAR. STÄNG AV KAMERAN VERSION: 2.01 (eller vilken version du nu uppdaterar till).
  13. Grattis. Du har nu uppdaterat mjukvaran i din Fuji X100, njut av din förbättrade kamera!

För att undvika att filnamnen på bilderna börjar om från noll (eller iaf DSCF0001) gör på följande sätt, det krävs att du har två minneskort:

  1. Ta några bilder på ett minneskort
  2. Ta ut det och stoppa in det som du tänkt använda för uppdateringen
  3. Gör uppdateringen enligt ovan
  4. Stoppa in det minneskort som du tagit några bilder på och ta en bild
  5. Nu ska filnamnen fortsätta i sekvens efter den senaste bilden du tog före uppdateringen. Krångligt? Lite men egentligen inte!

Uppfläskad X100

Jag är av den uppfattningen att man SKALL ha motljusskydd på sina objektiv.
Givetvis har det då kännts lite fånigt att inte ha det på X100:an. Lika givetvis har jag velat fram och tillbaka i drygt ett år, dvs exakt så länge som den varit i min ägo, kring vilken modell jag ska ha.
Den vanliga “tratten” är snygg, speciellt om man ger den omgång med grovt sandpapper, men gör kameran onödigt stor. Dessutom verkar själva “motljusskyddsfunktionen” vara lite begränsad och då blir det bara bling utan innehåll. Så kan man ju inte ha det?
Det finns en annan modell, a la Pentax, som bygger inåt. Fördel – kompaktare arrangemang samt tydligen lite bättre avskärmning mot ströljus. Pentaxoriginalet är riktigt snyggt men kostar MYCKET.
Så jag provade göra en egen variant med ett uv-filter utan glas som distans och en stepring.
Funkade väl ok och kostade lite (fyndlådan hos godisbutiken* på Ersboda) men blev snuskigt fult och original objektivlock passade inte.
Inget annat objektivlock heller för den delen.
Dock fanns det en färdig lösning och den fanns på Amazon. Eller ja, den fanns definitivt på Ebay också men det brukar gå rimligt snabbt från tyska Amazon och inte något tulltjafs heller.
Så det blev en LNC-RC49S samt en LA-49X100-filterring som damp ner i lådan idag. Eller damp ner på ICA rättare sagt.
Så ringen på kamerna och skyddet på filterringen. Filterringen som dessutom en bajonettfattning för den “tratt” som nämndes tidigare i texten.
Alltså kan man, jag, ha inte bara valfritt utan dessutom DUBBLA motljusskydd!!
Dubbel-fläskat!

Slightly pimped X100
Pimp my ride. Milt uppfläskad Fuji X100.

Den skarpögde ser även en så kallad handlovsrem (ledtråd för den mindre skarpögde: det oranga snöret). Vill man kan man köpa en handgjord i extra-special-italiensk-munk-jungfru-garvat-i-evian-kalvläder för storleksordningen 3000 spänn.
Eller så tar man lite ful-para inköpt på armyshopen i Ume och gör en ögla.

*Cyberphoto, de skickar alltid med en chokladbit i paketet.

Firmware 2.0 till Fuji X100

Uppdaterad 15.50 med AF-test, se nedan.
Uppdaterad 2013-11-21 15.40: Länk till hur uppdateringsproceduren går till

X100:an, ni vet Fujis fantastiska, krångliga, motsträviga, underbara lilla teknikklump som jag införskaffade för drygt ett år sedan?
Fuji X100 firmware 2.00
Flasha för f-n! Ny firmware till X100:an. Spännande. Ok, kanske bara lite spännande. Jamen, en aning spännande i alla fall…?

Det kom en ny firmware i morse. Givetvis drog jag ner den snabbt som attan och uppdaterade kameran från version 1.30 till 2.00.
Utlovade förändringar:

  • snabbare autofokus – YEY!
  • kortare närgräns utan att behöva växla till makroläge (alltså kunna fota närmare utan att behöva fippla med knappar) – YEY!
  • snabbare uppstart – YEY!
  • enklare val av fokuspunkt – YEY!
  • förbättrad manuell fokusering, bättre “känsla” i fokusringen – YEY!
  • focus peaking, vid manuell fokusering får de saker som ligger i fokus ett skimmer kring sig – YEY!

Hur det blev på riktigt?
För tidigt för att komma med det slutgiltiga svaret men ett första intryck kan jag gott bjuda på.

Defintivt snabbare autofokus på kortare avstånd, svårare att märka någon skillnad på större avstånd, typ 4 meter och längre. Autofokusen är det område jag irriterar mig mest på X100:an. Det blir intressant att se om det är någon skillnad i sämre ljus. YEY!
Tillägg kl 15.50: Jag tog tre bilder på olika avstånd, upprepade det fem gånger. Alltså samma sekvens fem gånger i rad. Först med firmware 1.30 och sedan med 2.00.
Det tog 30 sekunder med 1.30 och 25 med 2.00. Tiden mätte jag genom att jämföra tidsstämpeln för första och sista bilden. Inte vetenskapligt för fem öre men tillräckligt stor skillnad för att styrka den upplevda hastighetsökningen.

Definitivt kortare närgräns utan att trycka på “blomma”. Klar förbättring då jag ofta hamnar precis på gränsen mellan normal- och närbildsläge. Att slippa trycka på “blomma” två gånger gör hela fotoprocessen snabbare och därmed bibhåller fotografen ett lägre blodtryck och hinner fånga fler ögonblick (kanske på blommor?). YEY!!!!

Snabbare uppstart är det. Men bara om inte använder snabbuppstartsläget sen tidigare. Det gör jag och det blev ingen skillnad. Alltså, det långsamma läget har blivit mindre långsamt? MEH!

Tidigare ändrades AF-punkten genom att hålla in AF-knappen, som när kameran hålls mot ögat befinner sig vid okbenet, fippla runt med väljarringen till höger på kamerans baksida och sen släppa AF-knappen. Nu trycker jag en gång på AF-knappen och kan alltså sedan släppa den medan jag väljer punkt genom att fippla med samma väljarring som tidigare. Det kan låta som en liten skillnad men det är en mycket smidigare manöver och jag flyttar ofta fokuspunkten. YEY!

Helt klart bättre manuell fokusering. Tidigare vred man fokuseringsringen tills man vart blå. Sen fick man vrida sig blå en gång till. Nu går det snabbt när man vrider snabbt och långsammare när man ska finlira det sista. Givetvis inte alls samma känsla som en mekaniskt kopplad fokusring men sinnesjukt mycket bättre hur det fungerade tidigare. Dock använder jag i princip aldrig fokusringen för det är halvsvårt att vad som är “kritiskt skarpt”. Jag skippar det enskilda omdömat och klumpar i stället ihop det med nästa punkt.
Focus peaking är något som Sony var först med i sina NEX-kameror. Som jag skrev så blir det ett skimmer i de delar av bilden som ligger i fokus (rent teknisk torde det vara så att kontrasten i bilden känns av med hjälp av ett högpassfilter). Jag ser definitivt användningsområden för detta, fungerar det dessutom bra i lite sämre ljus så är det ännu bättre. Detta i kombination med den förbättrade manuella fokuseringen kan vara ett riktigt lyft, det blir ett annorlunda arbetssätt men det har definitivt potential. YEY!!

Här en video som visar skillnaderna gentemot den tidigare firmwaren:


Killen som lagt ut den heter Matthew Maddock och har även han skrivit ett omdöme om nya firmwaren.

Dock finns det andra ändringar som Fuji rimligen borde kunnat genomföra. Auto-ISO kunde till exempel flyttas in på samma ställe som ISO i menysystemet.
Nu måste man gräva sig in och ner i en meny för att växla mellan manuell och automatisk ISO (känslighetsinställning) och för tex undertecknad är det en källa till oändlig irritation.
De två knappar som kan programmeras (Fn och RAW) kunde fått lite fler möjligheter, ex att temporärt växla till spotmätning eller att få upp en snabbmeny med ex fem olika inställningar som man oftas vill ändra på.
En fungerande exponeringskompensation i manuellt läge hade varit riktigt trevligt också.
Det kan låta lite konstigt då manuellt läge faktiskt innebär att man styr exponeringen helt enligt eget huvud men exponeringskompensation i kombination med automatisk ISO i manuellt läge ger mig som fotograf total koll på tre viktiga variabler – bländare, slutartid och ISO.

För kort slutartid? Vrid på slutartidsratten.
För långt skärpedjup? Gör dito med bländarringen.
Hamnar ISOt för högt med för mycket brus som följd? Ändra till en större bländare eller längre slutartid och kameran kompenserar med lägre ISO.
Tyvärr blir man då begränsad i det att man inte kan ändra den slutgiltiga exponeringen genom att vrida på kompensationsratten. “Det blir som kameran vill” – typ.

Dock är jag till syvende och sist glad över de uppdateringar Fuji gjort. Det är snällt mot kundera att förbättra produkter som inte tillverkas längre.

Defintivt kudos till Fuji.

Ny kamera

Min D300 är i behov av lite professionell kärlek och omtanke (dvs service), Lasses Kameraservice har tvingats stänga *, Nikon egen service tar hur lång tid på sig som helst.
Så det blev att lätta på lädret, Hegethorns hade en D600, ett demoex, till rätt kurs. Inte för att det blev gratis ändå…
Stor förändring förstås, 5 år nyare teknik under skalet, dessutom en 2,25 gånger större sensor. Samtidigt är D600 lägre på rangordningen än vad D300 var när den kom så det saknas nån knapp som är bra att ha, den är lite mindre och har sämre grepp, färre AF-sensorer etc.
Men bara en sån sak som att min gamla skit-femtia helt plötsligt fick nytt liv, sökaren är STOOOOOR ** och att rawfilerna är exakt hur lättarbetade som helst. Där D300-filerna spricker som troll i solsken skriker de här “Pisken mir, bitte schnell!” ***. Typ.
En om dan, 1 juli 2013
Tova på full glugg. Skit-femtian, 1/200, f/1,8 och ISO 1600.

Tror jag ska kalla den Lillstrumpa.

* Ett av Nikons chefsdrag, vi stänger ner alla fristående serviceverkstäder i hela världen. Lasses var omtyckta, snabba och inte allt för dyra heller.
** Digitalstor, inte Nikon F3/Canon F1-stor.
*** Nej, det heter nog inte så men förhoppningsvis fattar du poängen ändå.

Ny klösbräda

Till slut föll jag till föga, rättade in mig i konsumistledet och köpte en ny telefon. Telia kör en riktigt bra deal på SGS3 LTE (alltså 4G-varianten) och deras Total-abbonemang.
I slutändan borde jag hamna på samma månadskostnad som jag gör nu. Utan ny mobil.
Så “mobil på köpet”. 4G-varianten skiljer på två andra punkter från icke-4G, dubbelt så mycket internminne (2GB) och ingen radio. Det sista lite trist men jag har faktiskt inte använt radiofunktionen de senaste fem åren. Dubbla rammängden skall dock ge lite bättre flyt om man slänger i gång många appar, kanske lite mer framtidssäker prestandamässigt också?
4G slog jag av omgående men ska aktivera det så snart det kommer till Sorsele, det skulle tydligen synkas med nästa passage av Halleys komet…?
Den känns hur som helst helt ok men… Kristallkulan säger förstås rootning.

Passande nog bjuder jag på Microsofts nya reklamfilm för Windows Phone 8, som var lite småkul faktiskt: Fortsätt läsa ”Ny klösbräda”

Extrem prokrastinering + coolt tangentbord

Sitter och matar ut bilder från Kungsledenrännet och, som vanligt, prokrastinerar jag nåt så inni h-e…
Dvs jag hittar hela tiden intressanta men akt så oviktiga saker att göra istf de viktiga.
Nu har jag dock kommit en bit på väg och tar en snabbpaus och ramlade över följande klipp med en platta med en riktigt cool finess:


CES 2013 The tablet that turns itself lumpy

Medan du tittar på det ska jag fylla på kaffet och tugga vidare…

Riktiga polaroidbilder från mobilen

Killen med skägg och hatt låter helt enkelt displayen på hanses iPhone exponera en vanlig analog, fysisk, riktig, kalla-den-vad-du-vill polaroidfilm som sedan framkallas direkt. Typ en slaktad polaroidkamera med en bälg och ett objektiv. Förmodat pris 299 dollars, lite dyrare här förstås. Riktigt, riktigt cool grej faktiskt. Även om det blir en rätt hög kostnad per bild.

Att IDG sen kallar det hela för “uppfinning” tyder väl mest på att teknikjournalistiken är följer samma trend som alla annan journalistik, Så tar du riktiga polaroidbilder med mobilen.

Programtips: Cinch

En funktion hos Windows 7 (kanhända den fanns tidigare också) är att det är reltaivt enkelt att få två fönster bredvid varandra.
Man tar fram ena fönstret, trycker windowstangenten + vänsterpil och fönstret lägger sig till vänster och tar upp halva skärmen, sen tar man fram det fönster man vill ha till höger och trycker windowstangenten + högerpil. Easy-peasy och perfekt när man som jag vill jämföra två olika objektiv på photozone.de, läsbruset mellan en Nikon D700 och Olympus E-M5 på Sensorgen eller egentligen vilka två fönster som helst.
Min laptop är fortfarande samma vita MacBook som jag införskaffade för snart 6 år sen. Den är på det hela taget fortfarande en mycket uppskattad kompanjon förutom att jag nött ut batteri nummer tre och att den inte riktigt hänger med när man kör bildbehandling eller andra lite mer krävande uppgifter.

Vad jag saknat är ovan nämnda funktion, att snabbt kunna lägga två fönster bredvid varandra.
Nu har jag hittat ett litet program som gör det, det heter Cinch och är tyvärr inte gratis men man får provköra det hur länge man vill och står man ut med att klicka bort en ruta varje gång man startat datorn torde det bli ganska länge.
Inte riktigt lika smidigt som knapptryckningarna i Windows men det funkar.
Rekommenderas!

Letandet efter Kameran

Det började egentligen med den här, alltså inte mitt fotograferande utan min fascination för optiska, titta-igenom sökare:
20121004-himatic-190349
En Minolta Hi-Matic F, inköpt på loppis i Kanada för det facila priset av 20 kanadensiska dollar, lite drygt en hundring med dåtidens (1995) växelkurs.
Manuell fokus via dubbelbild i mätsökaren, dvs exakt samma koncept som vilken M-serie Leica som helst.
Exponeringen var helt automatisk men tack vara manuell inställning av filmkänsligheten kunde man exponeringskompensera och dagen var räddad.
Jag älskade den. Något år efteråt blev det nästan en Leica CL tillsammans med ett 40/2, fast den hade nåt fel så det blev ingen affär.
Ägaren hörde av sig någon vecka senare efter att ha repat kameran fast då hade jag redan blåst pengarna på en makro-rigg till Olympus OM-4:an.
Leica CL hette även Minolta CLE och var resultat av ett sammarbete mellan de två företagen.
Den med skarp syn noterar även att det står “Konica” på objektivlocket som ligger under kameran. Konica köpte på 2000-talet upp Minolta så det var ju ett kul sammanträffande att locket från mormors gamla kompaktkamera passade på min favvo-Minolta.
När Minolta blev Konica var dock Hi-Maticen pensionerad och jag fotade digitalt så ofta som möjligt.
I juni 2005 blev det äntligen en digital systemkamera, en Nikon D70 som jag nötte på i knappt fem år innan den fick sällskap av en Nikon D300.
En ytterst kompetent skapelse som väl egentligen håller hyfsat än idag. Det är när ljuset tryter som den visar sin ålder, men upp till ISO 1600 levererar den acceptablet och autofokussystemet håller fortfarande hög klass.
Dock är den lite väl stor ibland.
Vi spolar fram till december ifjol, jag skulle jobba exakt hela julhelgen. Cyberphoto körde kampanj på Panasonics GF-2 i paket med deras 14/2,5:a.
Ett nätt litet paket. Ett snabbt överslag gav vid handen att ob-ersättningen för helgen skulle räcka med råge så det blev tidig julafton på jobbet.
GF-2:an har levererat bra, den är nätt och den är tystare än D300. Jag kompletterade den i våras med ett 19/2,8, ett objektiv som jag nött hårt på sen dess.
Många av bilderna jag tagit på Tova är med den kombinationen.
Dock har jag saknat nåt med GF-2:an. En sökare. Jag trivs inte med att fota genom att titta på en skärm, inte för jämnan i alla fall.
Den var helt enkelt ingen Hi-Matic. Dessutom är den inte tillräckligt bra när det börjar bli mörkt.
20121004-gf2-190512
Panasonic säljer en separat sökare, men allvarligt talat kändes den inget vidare. Jag ska erkänna att jag inte ens tittat genom en LVF-1, som den heter, men jag har tittat i elektroniska sökare som anses vara bättre och njae, det är inte min kopp te. Iaf inte jämt.
GF-2 har dock en massa fördelar, paradoxalt nog gillar jag verkligen att den har en touchskärm, tex att kunna dutta med fingret där man vill lägga fokuspunkten är mkt trevligt.
Den filmar riktigt bra och autofokusen är riktigt rapp. Dessutom gillar jag nog bättre förhållande 3:4 på mina bilder än 2:3 som alla “stora” kameror har.
Hela konceptet med Micro Four Thirds, m4/3, som det heter är egentligen riktigt lockande. Det finns kamerahus från både Olympus och Panasonic samt ett riktigt komplett objektivsortiment.
Men… Jag har redan ett “klara av allt”-kit bestående av en D300 med tillhörande objektiv. Ett kit som dessutom klarar av vissa saker som m4/3 inte gör.
Jag ville ha en mindre kamera, en enklare kamera. Fast jag ville samtidigt inte tumma för mycket på bildkvaliteten. Helst inte alls.
Samt sökaren. Jag ville ha en bra sökare.

Jag visste egentligen vad jag ville ha, jag har bara inte tyckt att pengarna har funnits.
Ända sen den presenterades 2010 har jag varit fascinerad av Fujis X100. Lika stor sensor som i D300. Ett bra objektiv.
Samt en sk “hybridsökare”. Antingen en halvbra EVF, elektronisk sökare, eller en optisk. Precis som Hi-Matic F (eller en M-Leica för den delen)!
Dock utan avståndsinställninghjälpmedel, å andra sidan har den ju faktiskt autofokus.
Så det blev en sån.
UPS i form av Raimo levererade den till dörren strax före lunch idag och efter jag bjudit honom på en springkopp kaffe packade jag upp den, jag vred på rattarna, jag snabbladdade batteriet.
Jag slog på den. Jag satte den till ögat…
WOW! Nästan ett Dubbel-WOW!*
Honom ska vi ha!
[AFG_gallery id=’4′]

Illusionen som nyhetens behag ger skall man inte underskatta men nu såhär 9 timmar senare känns den fortfarande rätt.
Va? Om den levererar?
Döm själv, ett så kallat “100% crop”, dvs del av en bild inzoomad till 100% redovisas härmed. Nollad skärpa och brusreducering i Lightroom (som dock lägger på viss brusreducering i smyg, det gör nämligen alla raw-konverterare).
Bländare 2,8, 1/250-del och ISO 1600.
100% crop X100 ISO1600
Lite färgbrus samt ännu mindre luminansbrus, i övrigt inget att anmärka på. Jo, det finns kamerar som levererar betydligt bättre på ISO 1600 men ingen av dem går ner i fickan.
Det är aningens bättre än vad D300:an fixat i alla fall. Inte mycket bättre men ändå, bättre.
Vi får se vad det lider men X100 känns riktigt rätt. Jag hade nog hellre haft ett objektiv som gett ett lite smalare bildvinkel, typ en 32-35:a nånstans (alltså en “normal”), samt 3:4-förhållande på sensorn.
Men man kan som bekant inte få allt och nu har jag faktiskt fått mig en vettig, kanske tom en fantastisk, sökare.
En “Hi-Matic Digital”? Jag tror det!

* WOW!-skalan går till tre. Sökaren på en D700/D3/D800 samt, tydligen, X100 är nästan Dubbel-WOW!. Trippel-WOW! har hittills inträffat en gång. Det var när 50 cm Tova ramlade ut ur mamma på Lycksele BB. Egentligen var det tre WOW! efter varandra och inte ett Trippel-WOW!. Tre WOW! är nog mer än ett Trippel-WOW!. Komplicerat? Lite kan även jag tycka och då sitter jag ändå på facit samt får ändra reglerna eftersom…